Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bottenmaterial och grunderingar - Väv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är av särskild betydelse vid målningen, då
deformeras.
Dukarna för konstnärsbruk kunna vara av olika
ämnen. De vanligaste äro: linne, hampa, bomull och
jute.
Linne utgör obetingat det bästa materialet för
dukar, bildar jämna trådar och besitter en lagom
hygroskopisk känslighet. Oblekt duk är nästan att
föredraga, enär man då kan vara säker på att den
inte innehåller kvardröjande artificiella
blekningsmedel, såsom klor, vilket kan vara riskabelt för
målningen.
Hampa ger längre fibrer än linne och lämpar sig
till dukar av större format.
Bomull ger en mycket jämn väv dock med föga
påtagligt »korn» eller gräng (knutsystemets
framträdande i ytan). En bomullsduk blir efter
prepara-tion i regel mycket stum och föga behaglig att måla
på och kräver större kvantitet färg vid målningen.
Ofta händer att en buckla uppkommer på en duk
genom en stöt eller genom att duken ligger emot något
föremål. Genom försiktig anfuktning av
utbukt-ningen å målningens frånsida samt utkilning av
spännramen kan en dylik buckla lätt utslätas, därest
duken är av linne eller hampa. Om duken är av
bomull blir en sådan utjämning betydligt svårare.
Smärting och segelduk äro namn på grövre duk
med kraftig och mycket jämn gräng mestadels av
bomull. Trots den kraftiga grängen åstadkommer
2—460422. Kumlien, Oljemåleriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
