Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bottenmaterial och grunderingar - Om grunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringen bör han i alla händelser väl känna till dess
sammansättning. I mycket få affärer delgives
konstnären receptet på grunderingen. Som om detta skulle
vara en hemlighet! Kan man egentligen tänka sig
något groteskare: Konstnären tvingas genom en rad
av svårigheter, kanske misslyckanden, att lämpa sin
teknik efter en viss duk eller komma underfund med
dess olämplighet för att därefter pröva andra, innan
han till sist finner den riktiga. Den bristande
kunskapen i dessa ting resulterar ofta i att han binder
sig vid ett visst fabrikat och så att säga låser sin
teknik vid detta. Kan han av en eller annan
anledning icke erhålla just detta material är han ställd.
Att själv under någon aldrig så kort period
verkställa olika slags grunderingar är ett givande arbete.
Det öppnar oanade synpunkter på materialet, det
sammanställer på ett logiskt sätt grunderingens
egenskaper med tekniken och ger automatiskt en
uppfattning om den tekniska hållbarhetens gränser. Många
leva i den oriktiga föreställningen, att en målnings
soliditet beror enbart på »hållbara färger», då i själva
verket den största vikten ligger i uppbyggnaden från
bottenmaterialet till sista fernissöverdraget. Det
finnes några fakta som borde ge anledning till stor
eftertänksamhet. Många av de stora mästarnas färger
under renässansen och barocken voro mycket
underhaltiga. Vissa färger kunde exempelvis inte blandas med
varandra. Detta visste emellertid konstnärerna. I
stället för att blanda färgerna på paletten laserade man
2 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
