Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindemedel och medier - Grupp 1. Feta, torkande oljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klibbig och mest lämpad för emulgering i tempera.
Därvid bör oljan först blandas med sickativ (3 %
bly- eller mangansickativ).
För undermålning lämpar sig vallmooljefärg på
intet sätt. Här måste man antingen använda sig av
tempera, vilket är det riktigaste, eller också tillsätta
någon hartslösning (mastix eller damar i
terpentin-lösning). Vallmooljans film återmjuknar under
inverkan av eteriska oljor, t. ex. av terpentinolja. Vid
all övermålning bör sålunda all terpentinolja
undvikas vid äventyr att målningen annars svartnar.
Vallmoolja bör förvaras mörkt och svalt i väl
fyllda och tillslutna flaskor. Varken vallmoolja eller
valnötsolja böra användas till grundering, vilket är
lätt att förstå, när man besinnar deras ovan relaterade
egenskaper.
Om man på en glasskiva uppstryker bredvid
varandra i avgränsade band först linolja, därefter
nötolja och sist vallmoolja skall man iakttaga, att de
ensamma utan färg torka mycket långsammare. När
allesammans torkat, vilket bör ha skett efter
åtminstone två veckor, placeras glasskivan på kant mot
ett stöd och får stå så några månader framåt. Så
småningom (tiden varierar något) skall man
iakttaga, att samtliga oljor eftermjukna och till sist börja
att rinna. Man kan nu också iakttaga, att oljorna
gulnat något, linoljan mest, de övriga helt
obetydligt. Gör man om experimentet och tillsätter något
färgstoff, exempelvis ljusockra men dock så litet
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
