Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindemedel och medier - Grupp 1. Feta, torkande oljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att färgen blir mycket flödig, dröjer det mycket lång
tid innan någon olja visar tendens att rinna. Gör
man experimentet med färgstoff på sugande grund
(duk eller pannå) kan ingen uppmjukning
konstateras, än mindre någon tendens till rinnande.
Experimentet ger i all sin enkelhet värdefulla
lärdomar. Måla alltid på något sugande grund. Var så
sparsam som möjligt med tillsats av olja.
Hampfröolja förekommer knappast i vårt land till
konstnärsbruk. Den är färglös, torkar med en
obehagligt stark glans betydligt långsammare än
vallmoolja och härsknar snabbare.
Sojabönolja räknas till de icke torkande oljorna.
Under kristiden ha försök gjorts att använda den till
färgrivning genom tillsats av lämpliga sickativer.
Försöken ha endast gjorts med färgstoff, som själva
påskynda torkningen. Resultatet kan på grundval av
de hittills vunna resultaten möjligen godkännas som
kristidsutväg men knappast mer.
Kinesisk träolja (ty. Tungöl) erhålles ur nötterna
från en Euphorbia-art, som växer i Mandschuriet och
Japan. Huvudbeståndsdelen utgöres av en enda
glyce-rid, varför oljan i motsats till de flesta andra är
ovanligt konstant i sin sammansättning. Den är tämligen
tjockflytande (framställes också polymeriserad) och
har en kraftig karakteristisk lukt. Den ger vid
torkningen en hård yta av stor fasthet med en starkt
veckad struktur, så att den ter sig i det närmaste vit.
Genom tillsats av vissa hartser kan visserligen denna
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
