Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pigmenten - Vita pigment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen är givetvis, att färgen under målningen icke
blandas med extra flytande tillsatser.
Enligt Doerner är den moderna fabrikationsfärgen
för mycket riven. Den har, menar han, blivit för
slät. Den i äldre tider betydligt mindre rivna färgen
gav en större kornighet, vilket medförde att färgen
blev mera täckande och erhöll en behagligare
struktur. Smaken kan ju vara olika. Man kan ju också
på en rivskiva framställa sådan färg, då det i så fall
gäller att icke bearbeta den för länge med löparen.
Stor försiktighet bör emellertid därvid iakttagas, enär
färgpulvret, som är mycket giftigt, lätt bildar
dammmoln. (Mun och näsa böra ombindas med en
skyddande, fuktig duk, händerna böra granskas, så att de
icke ha sår eller skråmor.) Blyvitt är dock icke
giftigt på så sätt, att det avger giftiga gaser eller att
det skulle innebära någon risk att vistas i ett rum
med målningar, i vilka blyvitt ingår.
Många mena, att hållbarheten hos blyvitt skulle
vara problematisk. Härvid kan man med en viss
tillförsikt hänvisa tili alla äldre målningar före 1845.
Denna hållbarhet gäller oljefärg och i viss mån även
tempera, dock icke gouache, akvarell och framför
allt icke kalk samt pastell. I sistnämnda teknik bör
blyvitt dessutom undvikas på grund av dess
giftighet. Rörande hållbarheten i äggoljetemperan äro
meningarna delade. Enligt Trillich kan blyvitt icke
användas. Enligt Doerner kan man använda blyvitt
men bör då helst fernissa målningen. Wehlte är något
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
