Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Optiska målarfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett svårt problem för nybörjaren är konsten att
blanda färgerna på paletten. Att ge råd och regler
härvidlag är också en vansklig sak. Erfarenheten blir
ändå den bästa läromästaren men vad som därvid
alltid krävs är en ständigt vaken iakttagelseförmåga
och reflexionsförmåga. När Renoir säger, att han
målar som »fåglarna sjunger», betyder detta icke att
han utan tanke låter penslarna svepa. Det betyder
tvärtemot, att han målar spontant ur en mycket
personlig erfarenhet och efter regler som tjäna hans
avsikter. En god regel att börja med är att inte ha för
många färger på paletten. En begränsad skala
utnyttjad till det yttersta ger i regel oändligt mycket
mera än en vidlyftig som genom sin mångfald
trasslar till klangerna och på ett ödesdigert sätt kan
stäcka den koloristiska nerven. Betänk också noga att
starka och grälla färger inte alltid äro detsamma som
god kolorit. Som ovan nämnts ge
komplementfärger blandade med varandra mer eller mindre grått.
Detta är fallet om färgerna äro av samma intensitet
och mättnad. Om däremot den ena eller den andra
får kvantitativt väga över i blandningen uppkomma
brytningar, som kunna vara koloristiskt värdefulla.
Om man skall måla ett landskap med gröna eller
grönblå klanger kan det vara synnerligen lämpligt
att utgå från en grund färgad i svagt rosa-grått. Om
man skall måla figur med varma klanger kan det
vara till hjälp att utgå från en grund i grönt eller
grågrönt.
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
