Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målningens omramning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl ramens form, färgklang och bredd måste alltid
göras i sammanställning med konstverket.
Jag erinrar mig från min amanuenstjänstgöring på
Nationalmuseum hurusom vid ett tillfälle några
tavlor vid en tillfällig utställning måste inramas ur det
ramförråd, som museet äger. Vi prövade olika
ramtyper med olika färger och guldklanger, varvid man
kunde göra en mycket påtaglig iakttagelse nämligen
att man med en ram kunde fullständigt tillintetgöra
många värden i en tavla, under det man med en
raffinerad ramsammanställning kunde rädda åtskilliga
mindre märkliga verk. Richard Bergh som då var
närvarande utropade: »Tänk vad en samvetslös
museiman nu skulle kunna åstadkomma mycket sattyg.»
Jag besökte en gång en vän som var
konsthandlare och som hade en mycket vacker ram på sitt
kontor. Den var gammal och stilren men vida
märkligare var, att den ägde detta utsökt klingande guld som
med sin äkta patina hade en underbart skiftande ton.
Jag frågade honom, vad han gett för ramen och han
svarade: »Tvåhundra kronor.» »Om jag ger
femhundra säljer du den då», frågade jag. Han såg
ironiskt på mig och svarade: »Jag har här en målning
som passar precis till den ramen. Om jag sätter en
ram vilken som helst på den målningen, kan jag på
sin höjd få femtusen för den. I den där ramen kan
jag ledigt få tiotusen, ty då kan vem som helst klart
se att den faktiskt är värd tiotusen. Nu kan du räkna
ut ramens pris själv.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
