Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortfattad överblick över materialen och tekniken hos äldre och nyare mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ett strålande exempel på att om skicklighet
förefinnes hos en stor konstnär den blott gör honom
större. Den inre spänningen i varje målning, den
intensiva konstnärliga avsikten är påtagligen det
primära och tekniken tjänar endast, men därigenom
att den behärskas förlänar den konstnären de högsta
uttrycksmedel.
Är Rembrandt en ljusdunkelmålare, där de djupa
och mörka klangerna äro de förhärskande, är
Ver-meer van Delft hans motsats så tillvida att man
skulle vilja kalla honom för en blond Rembrandt.
Även han drages till ljusspelet i interiörer. Han är
det holländska hemmets målare. Intensiteten, den
konstnärliga koncentrationen är lika hos båda, men
hos Vermeer är glädjen över skönheten i vardagen,
över den ljusa stillheten och ron förhärskande.
Rembrandt målar sällan vackra figurer, Vermeer har
intet emot att måla en vacker figur, men han förlänar
den alltid en speciell karaktär som på något sätt
förtar all banalitet.
Tekniken har Vermeer erhållit medelst
lärjunge-skap hos Rembrandtseleven Karel Fabritius. Av
Rem-brandts elever och efterbildare är det väl egentligen
endast dessa två som förstått att ur mästarens
teknik framdraga lärdomar, som visa att de erhållit
djupt personliga intryck av densamme.
Ehuru han dog ganska ung hann dock Fabritius
att förmedla den Rembrandtska tekniken till sin
lärjunge Vermeer. Det fåtal målningar vi äga av hans
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
