Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortfattad överblick över materialen och tekniken hos äldre och nyare mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna skildring av Renoirs sätt att arbeta hänför
sig visserligen till en tämligen sen period av hans
liv men torde dock i det stora hela vara typisk för
hans pointillistiska målningssätt. Vad som här är
anmärkningsvärt är att han tydligen målar à la prima.
Han utgår från en tonbotten och på denna bygger
han upp alla klanger och valörer med små punkter
av ren, förhållandevis oblandad färg. Med en viss
reservation för oljegulning, särskilt om han som
tidigare omnämnts lagt en slutlasur med olja och något
elfenbenssvart utan harts, kan ur
hållbarhetssynpunkt icke några invändningar göras mot denna
metod. Att de färgpigment som under 1800-talet
tillkommit för impressionisternas vidkommande varit av
grundläggande betydelse för deras kolorit är utom
allt tvivel och utgör ett kapitel värt utförligare
studium.
Många av impressionisternas målningar ha
emellertid synbarligen mörknat. Galleritonen har inte
varit gynnsam. Och felet har, som så ofta är fallet
med målningar under 1800- och 1900-talen, varit
för mycket olja och ovarsamhet vid användningen av
terpentin.
Man kan lugnt påstå, att aldrig har någon period
i måleriets tekniska historia visat så många spruckna
bilder, så många mörknade eller obehagligt gulnade
och så mycket flagningar som tiden efter 1800.
Im-pressionisterna och några av deras efterföljare ha
20—460422. Kumlien, Oljemåleriet.
3o5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
