- Project Runeberg -  Om blodet, dess kretslopp och betydelse för kroppsväfnadernas näring. /
13

(1876) [MARC] Author: Christian Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BLODETS KOAGULERLTC. SERUM. FIBRIN. 13
men så långsamt, att blodet under vanliga förhållanden,
innan detta till någon nämnvärd grad skett, redan
undergått en mycket märkvärdig förändring. Det har nämligen
»löpnat» eller »lefrat sig» (koagulerat), såsom man säger —
en förändring, som vanligen inträder inom 5—10 minuter,
efter det blodet lemnat kroppen. Man finner då, om
blodet uppfångats t. ex. i en kopp, att det samma icke mera
är flytande, utan bildar en sammanhängande, geléartad
massa, så att man kan vända om koppen, utan att dess
innehåll rinner ut. Lemnas det sålunda stelnade
(koagulerade) blodet åt sig själf, så undergår det småningom
ännu en annan förändring. Geléet drager sig nämligen
tillsamman, krymper ihop och pressar därvid ur sig en
klar vätska. Blodet har då skilt sig i två olika delar,
»blodkakan», som har blodets röda färg, och »blodvattnet))
(serum). Blodkakan, som troget, ehuru naturligtvis i
förminskad skala, återgifver koppens form, innehåller
blodkropparna samt det ämne, hvars stelnande bildar geléet,
och blodvattnet motsvarar fullkomligt blodplasmat — så
när som på detta ämne. Om man, i stället för att lemna
blodet i ro, alt efter som det utflyter från kroppen, piskar
det med en visp eller dylikt, så förekommes såsom bekant
blodets stelnande, och detta konstgrepp användes alltid, då
man uppsamlar blod t. ex. för hushållsbehof. Men man
finner då, att på vispen afsatt sig ett ämne i form af
mjuka, hvita trådar eller tanor. Det är just detta ämne,
som i det orörda blodet framkallar stelnandet; man
benämner det trädämne eller fibrin.
Denna egendomliga förändring, som det från kroppen
skilda blodet undergår, har trots de grundligaste
undersökningar ännu icke blifvit till fullo utredd. Så mycket vet
man emellertid, att fibrinet icke finnes i det oförändrade
blodet, sådant det flyter i kroppens ådror, och att
blodkropparnas närvaro icke är alldeles nödvändig för fibrinets
daning. Likaledes har man öfvertygat sig om, att orsa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omblodet/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free