Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i det förra försöket, med i vatten uppmjukad
guldslagarhinna, fylla röret till ett par tums höjd med en
koncentrerad lösning af vanligt koksalt och nedsänka därefter röret
i ett kärl med rent vatten under iakttagande af att vätskan
står lika högt utom och inom röret. Under sådant
förhållande råder tydligen inom röret samma tryck som
utanför det; någon tryckskilnad finnes således icke. Lemna vi
nu vår lilla tillställning i ro, skola vi efter någon tids
förlopp finna, att vätskan inom röret ökat sig, så att dess
nivå nu står betydligt högre än det omgifvande vattnets.
Vatten har således utifrån inträngt i röret genom hinnan
och detta tydligen med en viss ej obetydlig kraft, ty
trycket är nu på hinnans inre sida så mycket större än
utanför, som vätskan i röret står högre än i det yttre kärlet.
Men ej nog därmed. Undersöka vi nogare de båda
vätskorna, så skola vi tillika finna, att de, om försöket
fortsatts tillräckligt länge, båda innehålla, i förhållande till
sin myckenhet, lika mycket koksalt. Från den i röret
inneslutna saltlösningen ha således en mängd saltpartiklar
genom hinnan vandrat ut till det utanför varande vattnet,
men en ännu större mängd vattenpartiklar hafva gått
motsatt väg. Det är denna märkvärdiga företeelse, som man
benämnt osmos; vattnets inträngande i röret har man kallat
endosmös (insugning; och saltets utträdande exosmös (eg.
utsugning). Vi se således, att vätskor af olika
sammansättning, som befinna sig på ömse sidor om en hinna af sådan
beskaffenhet som organiska hinnor i allmänhet ega,
småningom utbyta sina beståndsdelar med hvarandra tvärt
igenom hinnan, men detta icke likformigt, utan så, att för
hvarje vigtsdel af det ena ämnet en olika vigtsdel af det
andra ämnet tages i utbyte. Om vi inskränka oss till
sådana vätskor, som i den lefvande kroppen kunna komma i
fråga, kunna vi förlikna hela detta förlopp vid en
byteshandel, där vattnet i allmänhet har det minsta värdet. För
hvarje vigtsdel salt, som öfvergår från den ena vätskan till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
