Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PULSÅDROR ELLER ARTERER. 29
faller det genast i ögonen, att den icke är jämnt
fortlöpande, utan stötvis påskyndad, »pulserande». Alt efter som
dessa rör upplösa sig i kapillarkärlens nät, försvinner
småningom det stötvisa i rörelsen, som därefter blir jämn och
aftager i hastighet uti kapillarkärlen för att åter något
tilltaga i venerna. De kärl, som föra blodet till det
betraktade området, och i hvilka strömmen företer det stötvisa
påskyndandet, kallar man just med anledning af sistnämnda
egenhet pulsådror eller arterer.
Då blodets plasma är fullkomligt genomskinligt, kunna
vi naturligtvis icke se dess rörelse, men vi sluta därtill af
blodkropparnas och hafva därvid hittills endast fäst oss vid
de röda, hvilka hos grodan, likasom hos människan, bilda
det långt öfvervägande flertalet. De hvita blodkropparnas
färg, eller rättare färglöshet, gör dem också långt mindre
märkbara. Taga vi emellertid noga i betraktande ett kärl,
där strömmens häftighet något saktat sig, så finna vi dem
lätt, ty de hålla sig alltid litet skilda från det öfriga
sällskapet. Under det nämligen de röda lustigt tumla fram
midt i strömfåran, där farten är som starkast, ser man de
hvita mera makligt rulla eller glida fram utmed kärlets
vägg, för hvilken de tyckas hafva en särskild förkärlek.
Möter något hinder, såsom vid ett hörn, blifva de gärna
en stund fastsittande och visa i allmänhet en stor
benägenhet att blifva efter. Vi skola i det följande vid
tillfälle se, att detta deras beteende ej är utan afsigt.
Kunde vi på samma sätt, med mikroskopets tillhjälp,
mönstra hvarje del af den lefvande människokroppen,
säkert skulle då öfveralt samma skådespel framställa sig för
våra blickar. Enda skilnaden skulle vara, att
blodkropparna vore betydligt mindre, kapillarkärlen finare och på
de flesta ställen tätare samt blodströmmen ännu hastigare
än hos det kallblodiga amfibiet. I själfva verket kunna vi
föreställa oss hela människokroppen sammansatt af sådana
små kapillarkärlsområden, hvarje matadt af sin lilla puls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
