- Project Runeberg -  Om blodet, dess kretslopp och betydelse för kroppsväfnadernas näring. /
55

(1876) [MARC] Author: Christian Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PULSENS BETYDELSE FÖR LÄKAREN. PULS SKRIF VARE. 55
ensstämmer med pulsens. Denna rätt märkliga företeelse
framkallas däraf, att i knävecket löper en stor pulsåder,
som vid den nämnda ställningen sammantryckes, men hvars
puls är nog kraftig att lyfta hela underbenet och foten.
Ända sedan läkekonstens tidigaste barndom har pulsen
spelat en stor roll såsom ett vigtigt tecken för
bedömandet af kroppens tillstånd, och detta märkvärdigt nog långt
innan man hade någon föreställning om dess verkliga
natur eller ens om blodomloppet i allmänhet. Uttrycket
»känna någon på pulsen» begagnas ju ännu i dag för att
beteckna ett riktigt grundligt genomskådande af en
persons hemligaste känslor och afsigter. Och väl förtjänar
pulsen i detta afseende att skattas högt, ty för den öfvade,
uppmärksamme och klarsynte läkaren angifver han i
ganska tydliga drag tillståndet inom ett af organismens allra
vigtigaste områden, kärlsystemet — men icke nog därmed
— för den, som rätt förstår att tyda hans stumma
teckenspråk, berättar han åtskilliga andra hemligheter, hvilka
ofta kunna vara af största vigt att känna. Man har
konstruerat åtskilliga apparater, genom hvilka pulsen så att
säga själf upptecknar sina rörelser. Dessa tillställningar
— man benämner dem sfygmografer, d. ä. »pulsskrifvare»
— hvila oftast på den princip, att den sig utvidgande
pulsådern medelbart eller omedelbart verkar på en
häfstångsarm tätt vid dess understödspunkt. Häfstångens andra
fria ände är försedd med en skrifapparat, som på en
förbiglidande yta, t. ex. en kringsvängande cylinder,
upptecknar häfstångens rörelser, hvilka då naturligtvis ge en
förstorad bild af själfva pulsens.
Pulsen är, såsom vi sett, ett uttryck af den utefter
pulsådrorna framilande blodvågen, som utspänner deras
väggar. Af det som vi nämnt om sättet för dess
uppkomst torde klarligen inses, att detta framilande måste
erfordra en viss tid. Däraf är ock en följd, att pulsen
icke inträffar samtidigt i alla delar af kroppen utan na-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omblodet/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free