- Project Runeberg -  En Bok om Borgar. Vårt fasta försvar under den äldre medeltiden /
14

(1938) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. BEVAKNINGSLINJER. En rundvandring genom det centrala Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid de utstakade »limes». Germanerna ha tydligen försökt att i detta
som i andra fall följa efter. Det urgamla bruket av löpare (stafetter)
och budkavlar blev satt i system, nu i samband med signalering genom
eldar och facklor.

Också i vårt land fick eldsignaleringen ett — man kan nästan säga —
systematiskt genomförande. Den primitiva bilden hos Olaus Magnus
(omkr. 1550) ger oss en föreställning om detta system, signalering genom
vårdkasar. Redan i sin Charta marina (1539) har Olaus markerat
förekomsten av vårdkasar i Sverige, och betecknande nog placerat en sådan
i Östergötland. Beträffande skärgården utanför Norrköping heter det:
»eldar upptändas i krigstid på skärens berg». — Vid Tysklands norra
kust åter har han uppritat några signalplatser, men de beteckna
sjömärken till vägledning för sjöfarande och äro enligt hans korta text till
kartan försedda med »beständigt ljus» (d. v. s. fyrbåkar). Huru länge
signaleringen praktiserats i Sverige, veta vi ju icke; men vi ha all anledning
antaga att den var känd under den senare järnåldern och användes under
vikingatiden. Vi äga en mängd uppgifter om vårdkasar vid våra kuster
— några sådana signalposter eller rester av sådana stå ännu kvar på sina
håll; men man vet, helt naturligt, mycket litet om tiden för deras första
förekomst. Att de förekommit under 1700-talet, och några ännu begagnats
under 1800-talets början är väl bekant. Värdefulla vittnesbörd ge
emellertid de namn, i vilka ordet — eller ord med liknande betydelse —
förekommit. Språkmän i Sverige samt i Norge ha under de sista årtiondena
upptagit dessa frågor. Om gamla platser för sådan signalering talar
t. ex. namnen Vårsätra, Vårdsberg, Varberg, Vardholm (i Nyland), Vaxala
(Vacksala) etc. Jämte vard (vård) utmärker viti (vete, väte) meddelande
genom signalering, och denna ordform förekommer flerstädes t. ex. i
Uppland och Bohuslän. Av intresse är här vad C. G. Styffe anför i
inledningen till skildringen om Dal (Dalsland), som ju ofta var utsatt för
anfall från Norge: »En mängd vårdkasar, eller som de ännu på norska
kallas, bauner, hade därföre plägat hållas i beredskap. Också kallas
många gårdar än i dag Bön, och Vardbo härad har ännu i sitt namn,
ehuru nu förändrat till Valbo, en erinran om de tider, då man måste hålla
vård vid ’landamäret’.» För Norrland, delar av Mälarområdet, Östergötland
och Bohuslän äro dessa vårdkase-namn undersökta, liksom beståndet
av kända vårdkasar. I kusttrakterna mötas dessa namn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:48:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omborgar/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free