- Project Runeberg -  En Bok om Borgar. Vårt fasta försvar under den äldre medeltiden /
55

(1938) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. MATERIAL OCH ANLÄGGNING. Träborgar, murar, gravar och torn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

heterna, och en mängd nya byggnadsformer kunde upptagas. I kyrkorna
har murverket troligen tidigare införts — det var de andliga som voro
de förnämsta kulturbärarna under missionstiden och tiden närmast
därefter. Redan vid 1000-talets mitt började i Sydskandinavien träkyrkorna
ersättas med kyrkor uppförda av sten i kalkbruk. Man anför ofta Dalby
kyrka (11 km. öster om Lund) såsom ett av de tidigaste exemplen i det
nuvarande Sverige. Något längre dröjde det med användandet av
murverk till profana ändamål. Ännu på 1120-talet, då sändebud från den i
Nordtyskland missionerande biskop Otto (av Bamberg) besökte Lund,
kunde de vid återkomsten inberätta, att städerna och borgarna i
Skandinavien sakna torn och endast äro befästa med träförskansningar och
gravar. Vid denna tid ha emellertid i det nordiska gränslandet mot
Tyskland murar och torn — efter mönster från det stora grannlandet —
börjat uppföras: det är nämligen ytterst sannolikt att det var nu som Knut
Lavard anlade sina vakttorn vid Slien och befäste Slesvig (pl. XVI). Om
Sigurd Jorsalafars borg vid Kongahälla har ovan talats. På 1130-talet
finner man (i en säker källa), att kung Erik Emune då omgav Lund med
murar. Från detta århundrades mitt har man att räkna med en livlig
byggnadsverksamhet i den nu moderna tekniken genom ärkebiskop Eskil
och konung Valdemar (se ovan). I Sverige har konung Sverker upptagit
denna verksamhet, och efterföljarna, både av hans egen ätt och av
den Erikska ätten, blevo ivriga byggherrar. Såsom sådan framstår
särskilt konung Knut Eriksson, som regerade i omkring 30 år (till mitten
av 1190-talet). Den första stora perioden för borgar med murverk har
då inträffat under 1100-talets senare del.

Murverkets teknik — som hos oss studerats särskilt av Otto Janse,
Sune Ambrosiani och Erik Lundberg — synes under denna tid ha
utvecklats i omsorg och soliditet. Stenen tuktades — såsom ovan antytts —
kanthöggs och blev stundom, även i profana byggnader, finhuggen.
Mestadels uppsöktes kalkstenen, som är lättare att bearbeta, men på sina håll
måste gråstenen alltjämt användas. Under denna periods blomstring
lades stenen, med avlångt eller fyrkantigt format, i regelmässiga skift.
Murarnas tjocklek är ännu betydande. Jag kan anföra exempel från
Hälsingborgs rundtorn: 4,25 meter, Sölvesborg: 4,25 samt Svaneholm
(Östergötland) : 4,60 meter (i övre våningarna 4,20 meter). I smärre torn —
och i senare tider — ha murarna gjorts betydligt tunnare. De yttre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:48:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omborgar/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free