Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - EFTERSKRIFT. Problem och program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgstudiet hunnit så långt fram i utlandets vetenskapliga litteratur. Man
erkänner detta bl. a. i Tyskland, där man hittills mestadels bedrivit
borgromantik, icke borgvetenskap.
Hos oss är emellertid borgstudiet nu på väg att vinna terräng.
I Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien, samt vid Statens
historiska museum, har särskilt på sista tiden ett icke ringa intresse
framträtt för de profana fornlämningarna, däribland också för medeltidens
borgar. I Akademiens publikationer har detta intresse under de sista
åren tagit sig uttryck i grundliga undersökningar, och samlingarna i
A. T. A. äro numera betydligt utökade just på detta område. — I flera
bland våra Hembygdsföreningar har likaledes detta intresse för de gamla
borgarna mer och mer börjat framträda. På sina håll har man till och
med upprättat fornminneskartor, där även borglämningar markeras (så
t. ex. för de olika socknarna i det gamla folklandet Njudung); flerstädes
har här på ett föredömligt sätt så väl den allmänna som den enskilda
offervilligheten medverkat.
I kyrksludiet har man dock på det hela hunnit vida längre, och
detta har ju i påfallande grad vida mera att bjuda än borgstudiet: under
det att kyrkor i mängd bibehållits ända från äldsta tider — eller
åtminstone från och med den äldre medeltiden — ligga de gamla borgarna
mestadels i grus. Också vad inredning och inventarier beträffar är
borgstudiet sämre lottat, ja på många punkter utan hjälpmedel eller
studiematerial. Men detta hindrar icke att borgstudiet äger en verkligt stor
betydelse i vår kulturhistoria, dels i och för sig, dels som kompletterande
kyrkstudiet.
En mängd kyrkliga minnesmärken få först sin förklaring, eller rätta
belysning genom upptagande av synpunkten av det fasta försvaret. Jag
erinrar mig nogsamt den strid som för några årtionden sedan
utkämpades mellan nordiska arkeologer, arkitekter och konsthistoriker rörande
kyrktornen och försvaret. Det uttalades starka varningar mot att införa
fortifikatoriska synpunkter vid tolkningen av kyrklig arkitektur. Genom
att utvidga synpunkten till »bevakning och försvar» bör ensidighet kunna
undvikas. En sådan grupp kyrkor med befästad övervåning, som ovan
påpekats i Kalmar län och på Öland, måste ju otvivelaktigt bedömas
också från försvarssynpunkten. Likaså rundkyrkorna, vilkas fortifikatoriska
betydelse blivit grundligt undersökt av den ovan omtalade Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
