Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - EFTERSKRIFT. Problem och program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frölén, som också gjort förberedelser för en större framställning av
våra försvarsbyggnader under medeltiden. Om kyrkorna med brett västtorn,
som särskilt äro utmärkande för vissa delar av Skåne (se bilagda
karta), har William Andersson författat ett större arbete. Åtskilliga
värdefulla monografiska undersökningar har under de senare åren
framkommit.
Tyvärr har våra kyrktorn i ett flertal fall blivit förändrade till sina
överdelar, alldeles särskilt i samband med klockornas uppsättande, vilka
förut hängde i stapel. Mångenstädes har man här att räkna med försvunna
försvarsanordningar, skjutgluggar m. m. En för konstarkeologien
viktig fråga, som ännu icke blivit löst, är den om den översta
tornvåningens ljusöppningar eller »ljudöppningar». Den galleriartade
fönsteranordningen med tvådelad öppning och mittkolonn är här av det högsta
intresse att närmare följa, både till ursprung och förekomst, hos oss.
Frågan om de profana tornens övre delar har ovan vidrörts. För vårt
land är den icke så lätt att lösa, men forskningen måste också ta den i
sikte, och det jämförande studiet kan då bliva fruktbärande. Liknande
är förhållandet med åtskilliga andra problem, t. ex. om eldstäder. Jämte
de olika slagen av borgar, deras anläggning och uppbyggnad, har man
att studera de yttre försvarsförhållandena, vallar, gravar och palissader,
samt bryggor och broar. Ej minst brostudiet kan bliva givande, jag kan
hänvisa till ett sådant fall som den långa bron vid Lidboholm (pl. II).
För kulturhistorien, icke blott den politiska historien och krigshistorien,
har borgstudiet mycket att giva. I högre grad än kyrkorna visa
de gamla borgarna odlingens gång och utbredning. Naturförhållandena
spela också för borgarnas anläggning en större roll än för kyrkornas.
De gamla gårdarna markera ju förbindelselederna vid vatten och
vägar; studiet av de gamla kulturvägarna ha också för flera landskap
upptagits.
Det är således en mängd för vår kulturhistoria viktiga problem som
borgstudiet skall kunna bidraga att lösa. Och det är detta som jag genom
denna lilla skrift har velat påpeka. Det särskilda ändamålet därmed har
emellertid varit att uppvisa borgstudiets kulturgeografiska betydelse.
Endast en början är i detta fall gjord. I alla delar av vårt land måste det
detaljerade borgstudiet upptagas. Och så kunna en gång kulturkartor
upprättas med förklarande och upplysande text. Som ett prov på sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
