Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brott och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
och humanitet, men länder framför allt till samhällets skydd
och säkerhet.
. Enligt all erfarenhet finnes ett intimt sammanhang mellan
sinnessjukdom och brott. De brottsliga anlag som hos förbry-
taren äro verksamma kunna vara en effekt af samma orsaker
som under andra förhållanden skapa sinnessjukdom. Bland
förbrytare utbryter sinnessjukdom omkring 10 gånger oftare än
hos vanliga människor. I samma persons lif växlar ofta för-
brytelse med episodisk sinnessjukdom och i samma släkt in-
träffar samma förhållande. Så kan t. ex. en släktmedlem vara
sinnesjuk, en annan förbrytare, en tredje alkoholist, en fjärde
prostituerad, en femte vagabond o. s. v. Hos den ene dispo-
nerar den medfödda svagheten till brott, hos den andra till
sinnessjukdom. Det gifves slutligen det mest omedelbara sam-
manhang mellan sinnessjukdom och brott, alldenstund snart
sagdt hvarje form af sinnessjukdom kan leda till mer eller
mindre ödesdigra lagöfverträdelser, därest den sjuke lämnas åt
sig själf. Vissa former af sjukdom gör den sjuke särskildt
fallen för våldsgärningar och detta stundom på ett sådant
stadium i sjukdomens utveckling, att omgifningen ej märkt
några mera påfallande egenheter hos den sjuke, mer än möjligen
en viss skygghet, inbundenhet o. s. v.
De flesta mord och våldsgärningar af mera upprörande art,
hvilka på senare tid hos oss blifvit begångna — och de äro
många — hafva utförts af sinnessjuka.
. Detta ödesdigra sammanhang mellan sinnessjukdom och brott
gifver redan a priori den största betydelse åt spörsmålet om
den anklagades tillräknelighet. Det är icke nog med att visa
att en viss person begått en viss straffbar handling, det måste
också visas att ett brott i egentlig mening föreligger, att han med
andra ord är i lagens mening tillräknelig.
Tillräknelighet i lagens mening är ett begrepp af rent praktisk
art och beröres ej af några djupare reflektioner beträffande
viljeproblemet. Tillräknelighet i lagens mening betyder »den
normala förmågan att låta sig bestämma af motiv». Den, som i
sitt handlande låter sig bestämma af motiv, hvilka inför ett
allmänt mänskligt bedömande äro fattbara och begripliga, de
må för öfrigt vara goda eller dåliga är att anse som tillräknelig,
den som handlar på grund af oberäkneliga och obegripliga,
perversa, absurda och monstruösa bevekelsegrunder, hvilkas
sammanhang förlora sig i det abnorma och laglösa, är att
anse som otillräknelig.
Enär afgörandet af en anklagad persons tillräknelighet
närmast har en praktisk betydelse och går ut på att bestämma
huru den anklagade bör behandlas, om han skall interneras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
