Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kulturen. Denna stat är därför mer än andra oberäknelig i sin
yttre politik, ty för den existera inga sådana starka bindande
hänsyn till en högt utvecklad och därför ytterst ömtålig
kultur, som gör sig gällande för andra Europas stater. För
denna granne har ofta nog ett krigiskt företag varit en
lämplig afledare åt den jäsande oro, som landets dåliga inre
förhållanden framkallat. Sannolikheten, att sådant kan
upprepas, minskas icke af den nu pågående inre ryska rörelsen.
Vi ha nu icke själfva valt vår plats i Rysslands närhet,
utan den är oss gifven genom den historiska utvecklingens
gång. Vi ha på denna plats utvecklat vår egen nationella
kultur, hvilken i förhållande till det svenska folkets storlek
och materiella resurser på intet sätt står tillbaka för de
s. k. stora nationernas. Liksom hvarje utpräglad
folkindividualitet bidrager den att höja hela den europeiska
odlingens nivå. Det är då vår plikt mot oss själfva och mot
det staternas samfund, hvari vi ingå, att värna denna vår
plats och denna vår kultur.
Beträffande möjligheten af sådant nationellt värn ha
just de nyaste krigiska händelserna haft åtskilligt
trösterikt att meddela oss. Men å andra sidan få vi ej blunda
för, att vår ställning just nu försvagats, genom den förestående
upplösningen af unionen med Norge. Ty äfven om denna
union aldrig tillfört oss något stort plus i materiell kraft,
har dock själfva föreställningen om tvenne förenade folk om
tillsammans mer än 7 millioner imponerat betydligt mera
än tanken på två splittrade, af hvilka det starkaste endast
räknar 5 millioner. I dessa allvarstider, då de stora nationerna
hårdt trycka de små eller rent af hota att sluka dem, kan det
endast betecknas som största politiska oklokhet att upplösa en
till ömsesidigt värn bestående gammal förening mellan två
småfolk. Ansvaret härför faller inom det förflutna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
