- Project Runeberg -  Sveriges omdaning under sextonhundratalet /
14

(1905) [MARC] Author: Carl Hallendorff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige vid slutet af 1500-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så tung, att den väger omkring tre eller fyra riksdaler. Och
det har mig berättats, att före kriget, då folket varit mycket
förmögnare och bönderna stundom haft del i bergverken,
funnos de, som ägt en half tunna full med silfverskedar. Så
berättade för mig konungens myntmästare, en nederländare,
att han kände en bonde, som ännu ägde en half tunna
silfverskedar, ehuru kriget tämligen smält det tillsammans för
dem.»[1]

Den tyske resenärens berättelse anger, att det icke var
tillgångar, som saknades, men att dessa icke voro så
tillvaratagna, att de kommo hela folket till godo. Ett hopsparadt
kapital blef då icke utlånadt och sålunda fruktbärande för
andras företagsamhet, utan det nedlades i några onyttiga
praktpjäser, som allenast kommo fram vid högtidliga tillfällen för
att riktigt uppvisa värdens rikedom. Men det kunde icke
vara annorlunda, så länge man ute på landsbygden knappast
hunnit öfver den gamla byteshandelns ståndpunkt. Skatterna
till kronan erlades in natura, i spannmål och rotfrukter, rökt
eller saltadt kött, smör, ost, hudar, villebråd, bergsprodukter
o. s. v. Affärer man och man emellan uppgjordes mestadels
i bytets form. Hvad det betydde för uppskattandet af
landtmannaprodukternas värde, visar oss följande anteckning från
år 1604 i en svensk kyrkobok (från Lönberga socken i
Linköpings stift). Socknens främste man, knektshöfvitsmannen
Nils Suneson på Kakanäs hade aflidit, och efter honom
utöfvades som testamente till kyrkan en oxe. Oxens värde erlades
nu så: »Till det första så hafver hustru Ingeborg i Rakanäs
gifvit en tunna korn till kyrkan. Så hafver den vällärde man
herr Nils Björn i Rakanäs låtit inbinda, renovera och förnya


[1] Denna sed att nedlägga någon del af husets kontanta tillgångar i
sådana parad- och praktpjäser som ett par präktiga silfverskedar lär ännu
fortlefva här och där på landsbygden såsom i Skåne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 12 23:54:20 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omdaning/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free