Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utveckling under krigstiden före 1650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. SVERIGES UTVECKLING UNDER KRIGSTIDEN FÖRE 1650. 39
nu blott hvar 10:e man uttogs, och valet skedde efter personlig
böjelse och lämplighet för krigstjänst. Äfven togs hänsyn
till de hemmavarandes möjlighet att undvara den utskrifne:
lösdrifvare och andra öfverflödiga armar utskrefvos främst,
hvaremot de, som voro oumbärliga för gårdarnas skötsel, skulle
skonas. Denna utskrifning gaf visserligen en nationalhär, hvars
pålitlighet ju var vida större än de värfvade utländska
knektarnes, och på samma gång var den mycket billigare, men den
blef alltför fåtalig för ett stort krigs behof. Från hela riket
synes den högst uppgått till omkring 40,000 man; däraf
behöfdes ungefär hälften inom Sverige till landets eget försvar.
Men mot de talrika fienderna på kontinenten behöfde Gustaf
Adolf härar, som betydligt öfverstego nämnda totalsumma;
vid sin död räknade han också omkring 100,000 man
under sina fanor. Det allra mesta måste sålunda anskaffas
genom värfning. Uppsättningen och underhållet af dessa
härar föllo till stor del på Gustaf Adolfs tyska
bundsförvanters lott, och dessutom vanns tillskott genom att taga
subsidier af Frankrike och tidvis af Nederländerna, likaså
genom utpressning af besegrade; fienders länder. Men till
en mycket stor del måste Sverige själft ge pengar samt
framför allt skaffa utvägar för beväpning, ammunition och
annan utrustning. Och när de utländska bundsförvanterna
efter Gustaf Adolfs död och slaget vid Nördlingen mestadels
föllo ifrån, kom nästan hela bördan att hvila på Sverige
allena.
Det blef för den svenska regeringen en lifssak att sätta
folket i stånd att bära dessa bördor utan för stor
öfveransträngning. Åtskilliga nya skatter — direkta eller
indirekta — pålades visserligen, men möjligheten till ökning
af skattebördan var naturligtvis ytterst begränsad under de
rådande ekonomiska villkoren. Därför måste själfva närings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
