Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utveckling under krigstiden före 1650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. SVERIGES UTVECKLING UNDER KRIGSTIDEN FÖRE 1650. 47
impuls kommit in i Sveriges ekonomiska lif. Det visade sig,
att ej allt inom hushållningen ovillkorligen måste förbli sådant,
som det varit från fädernas tid, utan att arbetsflit och
omtanke mäktade skapa nya förvärfskällor. Denna erfarenhet
eggade till ökad flit äfven inom andra för landet äldre
näringar. Sålunda började på adelsmännens jordagods drifvas
ett intensivare jordbruk än förr, hvarvid säkert äfven de
intryck, som svenska ädlingar hämtat från utländsk ort,
verkade befruktande.
I det hela svällde en stark åder af företagsamhet hos
det länge så tröga svenska folket, och regeringen sökte
yttermera befordra verksamhetslusten genom förbättrade
kommunikationer och genom omsorg om folkundervisningen. Det
var sålunda nu, som ett nät af väl underhållna vägar spändes
öfver hela landet, mest i syfte att från de aflägsnare
bygderna draga samfärdseln mot rikets medelpunkt, hvaremot
vägarna öfver riksgränsen till grannarne helst spärrades. Så
drogos stora stråkleder från Värmlands, Närkes och
Västmanlands bergsdistrikt ned till de bördiga och välodlade
bygderna kring sjöarna, och trafiken underlättades här
yttermera genom kanaliseringar. Sammalunda förbands det inre
Småland med Kalmarnejden, och den norrländska strandvägen
drogs allt längre nordhän rundt Bottenhafvet, här och där
med bivägar uppåt Lappmarkerna. Gästgifverier anlades
allestädes till tjänst för »den resande man», och den kungliga
postskjutsen ordnades att fortskaffa regeringens skrifvelser
och dess utsände tjänare. Företaget att från Stockholms
posthus i tryck bekantgöra viktigare inlupna »posttij dender» (d.
v. s. nyheter, mest om krigen) bidrog att hålla folkets intresse
för de allmänna affärerna vid makt. Regeringen, enskilda
biskopar samt en och annan mäktig frälseman ägnade stor
omsorg åt undervisningen: i de- flesta stiftsstäder uppväxte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
