Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byråkratien och det karolinska enväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
SVENSKT FOLKBIBLIOTEK.
lunda i samhällets egen utveckling; ibland — och så vid
denna tid — komma de utifrån.
Liksom den förträfflige förvaltningschefen Karl XI hade
ordnat Sveriges inre styrelse, hade han ock på äkta
ämbets-mannamaner uppgjort sitt system för den yttre politiken,
och han hoppades däraf varaktiga resultat till sena tider.
Hans uträkning var i korthet så, att Sverige inom Norden
skulle balansera sin gamle fiende Danmark genom nära
samförstånd med dess ovänner, hertigen af Holstein-Gottorp och
kurfursten af Hannover. Inom den europeiska storpolitiken
åter borde Sverige förvärfva sig en fredad och respekterad
ställning genom att hålla sig opartiskt mellan de båda
täflande partier, som då söndrade världsdelen: Frankrike under
Ludvig XIV och hans allierade å ena sidan samt Vilhelm
III af Holland och England jämte kejsaren å den andra.
Karl XI byggde sålunda på den rådande jämviktspolitiken,
hvarvid Sverige liksom skulle utgöra Europas balans. Också
kallades han kort före sin död att vid fredskongressen i
Bijswijk 1697 medla mellan de fientliga förbunden — ett
uppdrag, som visserligen gaf yttre heder men intet
verkligt inflytande. Ty just nu började jämviktspolitiken vika
för nya tendenser. De gamla rivalerna Ludvig och Vilhelm
försonade sig hemligen bakom medlarens rygg i syfte att
privat disponera öfver det stora spanska väldet, som snart
torde bli herrelöst genom den garnlp, kungaättens
utslocknande. Och snart framträdde på alla håll en hänsynslös
sträfvan hos furstar och statsmän att med hvarje medel —
såsom giften, bytesfördrag och köp, allianser och krig — utvidga
sina områden utan tanke på folkens önskningar och intressen.
Där respekterades inga fördrag, inga dyra löften. Knappt en
allvarlig tanke ägnades mer åt de religiösa frågor, som nyss
satt världen i brand. »Enhvar sig själf närmast och alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
