- Project Runeberg -  Om friheten /
29

(1917) [MARC] Author: John Stuart Mill Translator: Hjalmar Öhrvall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Om tanke- och yttrandefrihet - Inkast 1: Absolut visshet om insiktens falskhet erfordras ej, endast tillräcklig säkerhet för praktiskt behov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämt, vilken av dessa talrika världar, som kommit att
bliva föremålet för hans tillit; och att samma orsaker,
som i London gjort honom till en av högkyrkans
bekännare, skulle hava gjort honom till buddaist eller konfutsian
i Peking. Och dock är det av sig självt lika uppenbart,
som någon bevisning kan göra det, att tidsåldrar icke
äro mera ofelbara än individer. Varje tidsålder har hyst
åsikter, vilka en följande tid har ansett ej blott falska,
utan rent av orimliga. Och lika visst som det är, att
mångfaldiga meningar, som en gång i tiden varit allmänt
antagna, förkastas av vår tid, lika visst är det, att många
åsikter, som nu allmänt hyllas, skola förkastas av en
kommande tid.

*



De inkast, som man sannolikt skall göra mot dessa
bevis, skola troligen framträda i ungefär följande form.
»Att man förbjuder spridandet av villfarelser innebär icke
större anspråk på ofelbarhet än vilken som helst annan
handling, som en offentlig myndighet utför efter eget
omdöme och på eget ansyar. Omdöme har givits människorna
för att av dem begagnas. Bör man väl förbjuda människorna
att begagna sitt omdöme därför, att det kan missbrukas?
När de söka hindra det, som de anse fördärvligt, så göra
de icke därmed anspråk på ofelbarhet, utan uppfylla blott
den plikt, som ålägger dem att handla efter sin uppriktiga
övertygelse, låt vara att denna möjligen är felaktig. Om
vi, därför att vår mening möjligen kan vara falsk, aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:57:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omfrihet/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free