Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra kapitlet. Om tanke- och yttrandefrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
småsinnade och obildade själar lika mycket ett återupplivande
av skenheligheten; och där ett kraftigt frö till
ofördragsamhet ligger kvar uti allmänhetens känslor, såsom fallet
är med medelklassen hos oss, behövs det ej mycket för
att egga människor till verklig förföljelse mot sådana
personer, som de egentligen aldrig upphört att anse förtjänta
därav.[1] Ty det är just detta — det är de åsikter och
[1] En kraftig varning kan hämtas från tilldragelserna vid
tiden för Sepoyupproret i Indien. I den blandning av vår
nationalkaraktärs sämsta egenskaper, som då framträdde, intog religiös
förföljelselusta ett framstående rum. Fanatiska och hycklande prästers
utgjutelser från predikstolen må vara oförtjänta av uppmärksamhet;
men viktigare är, att huvudmännen för det evangeliska partiet
förklarade såsom sin grundsats för hinduers och muhammedaners
styrande, att man icke borde av allmänna medel lämna understöd åt
skolor, där bibeln icke läses, och såsom en nödvändig följd härav
icke låta några offentliga ämbeten beklädas av andra än verkliga
eller föregivna kristna. Man berättar, att en understatssekretarare
uti ett tal, som han den 12 nov. 1857 höll till sina valmän, yttrat,
att »den brittiska styrelsens fördragsamhet med deras tro (ett
hundrade millioner brittiska undersåtars tro), med den vidskepelse, som
de kallade religion, hade haft den verkan att fördröja det brittiska
namnets tillväxt och att hindra kristendomens välgörande
utbredning ... Fördragsamhet vore en hörnsten för detta lands religiösa
frihet; men man borde icke missbruka detta dyrbara ord. Så, som
han förstode det, innebure det fullkomlig frihet för alla: fri
religionsutövning för alla kristna, vilkas religion vilade på samma
grund. Den innefattade fördragsamhet med alla bekännelser och
sekter av kristna, vilka trodde pd den ende återlösaren.» Jag
önskar fästa uppmärksamheten på det faktum, att en person, som
ansetts värdig att under en frisinnad regering bekläda ett högt
ämbete uti detta lands styrelse, uttalar den åsikten, att alla, som
icke tro på Kristi gudom, stå utom fördragsamhetens råmärken.
Vem kan efter detta vanvettiga uttalande överlämna sig åt den
illusionen, att religiös förföljelse har försvunnit för att aldrig
återkomma?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:23:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/omfrihet/0059.html
