Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Om tanke- och yttrandefrihet - Inkast 1: Man kan lära personer grunderna för deras åsikter - Vederläggning: På detta sätt komma aldrig motskälen till full rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
röra honom så nära, att det anses nödvändigt för honom
att uti dem hava en mening? Om det finnes något,
som mer än allt annat bidrager till förståndets uppodlande,
så är det i sanning förvärvandet av kunskap om
grunderna för de åsikter, man själv äger. Vilken åsikt än
personer må hysa i frågor, uti vilka det är av yttersta
vikt, att man har en riktig åsikt, böra de vara i stånd att
bemöta åtminstone de vanligaste inkasten.
»Men,» torde någon säga, »man kan lära dem
grunderna för deras åsikter. Det är icke nödvändigt, att
meningar blott mekaniskt eftersägas, därför att man aldrig
hört dem bestridas. Personer, som lära geometri, inprägla
icke blott lärosatserna i sitt minne, utan lära jämväl att
förstå bevisen; och det skulle vara oförnuftigt att påstå, att
de måste vara okunniga om grunderna för de geometriska
sanningarna därför, att de aldrig höra någon bestrida
eller söka vederlägga dem.» Utan tvivell En dylik
undervisning är tillräcklig i ett sådant ämne som matematik,
där ingenting alls kan sägas till försvar för en falsk åsikt.
Det är egendomligt för de matematiska sanningarna, att
alla skälen äro till förmån för den ena sidan. Där finnas
inga invändningar och inga svar på invändningar. Men i
alla frågor, där olikhet i åsikter är möjlig, beror sanningen
på ett utslag, som fälles mellan två grupper av stridiga
skäl. Till och med inom naturvetenskaperna äro alltid
flere förklaringar av samma företeelse möjliga, t. ex. en
geocentrisk teori vid sidan av den heliocentriska, flogiston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
