- Project Runeberg -  Om friheten /
153

(1917) [MARC] Author: John Stuart Mill Translator: Hjalmar Öhrvall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet. Om gränserna för samhällets myndighet över individen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vinst. För övrigt kunde man, om man vill avhjälpa denna
olägenhet, införa den seden, att åt denna särskilda klass
av arbetare en fridag lämnades på en annan dag i veckan.
Det enda skäl, varmed man kunde försvara förbudet mot
nöjen under söndagen, skulle således vara det, att de äro
i religiöst hänseende fördömliga; men mot en sådan grund
för lagstiftning kan man icke nog kraftigt protestera.
»Deorum injuriæ diis curæ» (Oförrätter mot gudarna äro
gudarnas ensak). Det återstår att bevisa, att samhället
eller några av dess ämbetsmän fått i uppdrag ovanifrån
att hämnas varje förment oförrätt mot allmakten, vilken
icke på samma gång är ett brott mot våra medmänniskor.
Den föreställningen, att det är den ena människans plikt
att se till, att den andra är religiös, har legat till grund
för alla tiders religionsförföljelser och skulle, om man
gillade den, till fullo kunna försvara dem alla. Ehuru de
känslor, som ge sig luft i de återupprepade försöken att
inställa järnvägstrafik på söndagen, i motståndet mot
museers öppnande och dylikt, icke bära samma prägel av
grymhet som forna tiders förföljelser, vittna de dock om
en sinnesriktning, som i grunden är densamma. Man tål
icke, att andra göra det, som deras religion tillåter, därför
att det icke är tillåtet i förföljarens egen. Man tror, att
Gud icke allenast avskyr de vantrognas handlingar, utan
också skall ställa oss till rätta, om vi lämna dem
oantastade.

Jag kan ej underlåta att till dessa exempel på, huru
föga avseende man i allmänhet fäster vid den mänskliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:57:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omfrihet/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free