- Project Runeberg -  Om friheten /
167

(1917) [MARC] Author: John Stuart Mill Translator: Hjalmar Öhrvall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. Tillämpningar - Frihet att råda och uppmana andra till handlingar, som blott röra dem själva. Spelhus, kopplare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett svar i överensstämmelse med de grundsatser, som här
blivit framställda. Om en persons uppförande anses
tadelvärt, men samhället av aktning för hans frihet ej finner
sig befogat att förhindra eller bestraffa det, emedan de
onda följderna uteslutande drabbar den handlande
själv, bör månne samma frihet lämnas åt andra att
råda eller uppmuntra till en sådan handling?
Denna
fråga är ej fri från svårigheter. Om en person råder en
annan att utföra en handling, är detta något, som strängt
taget icke rör honom ensam. Att råda eller söka förmå
någon till något är en social handling och bör väl därför,
tyckes det, så väl som alla andra handlingar, som röra
andra, anses stå under samhällets kontroll. Men någon
eftertanke rättar denna första uppfattning och visar, att
om än detta fall strängt taget icke ligger inom den
personliga frihetens område, så kunna dock de skäl, på vilka
den personliga frihetens princip är grundad, även härvidlag
tillämpas. Om människor i allt, som endast rör dem
själva, böra äga rättighet att på egen risk handla så, som
dem bäst synes, så måste de också tillåtas att
rådgöra sig med varandra angående sådana saker, att utbyta
åsikter samt giva och emottaga råd. Vad som är tillåtet
att göra, måste man även äga rätt att tillråda. Frågan
är endast då tvivelaktig, när rådgivaren drar personlig
fördel av sitt råd, när han för sitt uppehälle eller av
vinstbegär gör det till sin uppgift att befrämja det, som
samhället och staten betrakta som ett ont. Då tillkommer
verkligen ett nytt element, som gör saken mera invecklad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:57:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omfrihet/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free