- Project Runeberg -  Om friheten /
168

(1917) [MARC] Author: John Stuart Mill Translator: Hjalmar Öhrvall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. Tillämpningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen tillvaron av en klass människor, vilkas intressen
stå i strid med vad som anses bäst för det allmänna, och
vilkas levnadssätt går ut på att motverka detta. Bör
man eller bör man icke förhindra sådant? Lösaktighet
till exempel måste man tolerera, och likaså spel; men
skall därför en person tillåtas att vara kopplare eller att
hålla ett spelhus? Detta fall är ett av dem, som stå på
själva gränsen mellan tvenne grundsatser, och det är icke
omedelbart klart, till vilkendera av dem det rätteligen
hör. Det finnes skäl på båda sidorna. Till förmån för
tolererandet kan man säga, att den omständigheten, att
en person väljer något till sin sysselsättning och lever
och drar fördel därav, icke kan göra det brottsligt, som
eljest skulle vara tillåtet; handlingen måste antingen
konsekvent tillåtas eller konsekvent förbjudas; att, om de
här förfäktade åsikterna äro riktiga, det icke tillkommer
samhället såsom sådant att förklara något för orätt, som
endast angår individen; att det icke kan göra mera än
avråda, och att en person bör hava samma rättighet att
övertala, som en annan att avråda. Å andra sidan kan
man påstå, att, ehuru samhället eller staten icke i
ändamål att undertrycka eller straffa har rätt att genom
maktspråk förklara den eller den handlingen, som endast rör
den enskildes intressen, för god eller ond, så äro de
likväl, om de anse handlingen ond, berättigade att taga
för givet, att den åtminstone är av tvivelaktig natur. Och
om man antager detta, kan staten icke göra orätt i att
försöka tillintetgöra inflytandet av lockelser, som ej utgå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:57:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omfrihet/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free