Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är företrädesvis Professor Schück, som (i sin »Svensk
Literaturhistoria I») påvisat, huru rik den på latin affattade
svenska medeltidslitteraturen är. Otvifvelaktigt hafva vi
utsikt till att förvärfva oss en intimare och sannare bild af
vår kultur under detta skede genom att mera än hittills
kunnat ske genomforska denna ännu till stor del ej i tryck
tillgängliga litteratur. Undertecknad har därför trott sig kunna
lämna ett bidrag till kännedomen om vår medeltida kultur
genom att i en så vidt möjligt filologiskt noggrann edition
utgifva de latinska skrifterna af en af de tidigaste och på
samma gång märkligaste författarne från vår svenska medeltid,
Petrus dc Dacia.
Så vidt kändt är, rör sig Petri latinska författarskap
uteslutande kring hans något yngre samtida, den heliga
Kristina från Stommeln. I det jag för kännedomen om Petrus
öfverhufvud och hans latinska författarskap hänvisar dels till
Schück (Sv. Literaturhist. I, ss. 94, 149; Nordisk Tidskrift
1893, ss. 307—325: »Ett helgon»), dels till den följande
framställningen, vill jag här blott anföra att hithörande arbete af
Petrus bevarats till våra dagar i en för närvarande i den
katolska hufvudkyrkan i Jiilich befintlig handskrift, och också
endast i denna.1) Af hvad denna handskrift innesluter af Petrus
hafva A(cta) S(anctorum) (Papebroche) under den 22 juni2)
p. 231 ff. publicerat större delen, efter en af Bolland tagen
afskrift. Men då denna edition af den kulturhistoriskt intressanta
’) Af notiserna i A(cta) S(anctorum), p. 233, s, framgår att Papebroche
kände ett rykte om att en handskrift titi Kristina-legenden skulle finnas äfven
i Köln, om hvilken man förmodade att den var en duplett antingen till
Jü-licher-handskriften eller till den s. k. Bruxellensis, ur hvilken det i det
följande stundom anförde V(ita) A(nonymi) härstammar. Närmare
undersökningar visade emellertid att detta rykte saknade all grund.
2) Såsom af det följande framgår, var Kristinas dödsdag den 6 nov.
hvilken dag såsom sådan högtidlighålles i Jiilich, der hennes ben nu hvila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
