Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först sedan dennes hjälpare dött, Malcolm hunnit till mogen
ålder och — antagligen — skottarna börjat längta efter
förändring, sökte denne åter jaga inkräktaren från tronen,
och denna gång lyckades han besegra och döda Macbeth.
Taga vi hänsyn till folkkaraktären och tidsomständigheterna,
böra vi utan tvifvel mildra den dom, som af skaldesnillet
fälts öfver inkräktaren: hade denne blott varit närmast
arfsberättigad, skulle hans undersåtar ej stort frågat efter
det sätt, hvarpå han åtkommit kronan; han skulle utan tvifvel
kunnat upprätthålla sin myndighet, och hans regering
skulle i häfderna omtalas som en af de bästa Skottland
haft.
I tolfte århundradet var Skottlands ombildning till
feodalmonarki i det närmaste fullbordad, om ock de keltiska
elementen då och då sträfvade att motstå det mäktiga
inflytandet af de normandiska samhällsinrättningarna. Endast
i de vilda, bärgiga trakterna i nordväst förmådde de hålla
sig uppe, och det med utomordentligt seg motståndskraft
under många århundraden. Sedan den gamla keltiska
konungaätten utslocknat med Alexander III och hans
dotterdotter »flickan från Norge» († 1290), började Englands
kraftiga konungar inblanda sig i de skotska tronstridigheterna
och sökte göra Skottland till lydrike under England.
Samme konung som kufvat Wales, Edward I, lät från Scone,
den gamla kröningsorten, föra den fräjdade kröningsstenen,
som för skottarna hade samma betydelse som Mora stenar
för oss. Först piktiska, sedan skotska konungar hade vid
sin kröning sutit på den samma. Nu blef dess öde att
infogas i den engelska kröningstronen i Westminster Abbey.
Det är ett aflångt block af röd sandsten, 26 tum långt, 16
tum bredt, 10 tum tjokt, med flat ofvansida.
Skottarnas vackra frihetskamp hör egentligen ej hit:
den var väsentligen en strid mellan anglo-normander, ej
mellan dessa och de högskotska kelterna, som tvärtom stodo
i ett mycket spändt förhållande till sina lågskotska grannar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
