Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
druidernas afgörande. Då dom fallit, var det klokast att
rätta sig därefter, enär den tredskande blef bannlyst,
förlorade alla sina medborgerliga rättigheter och betraktades
som en moraliskt pestsmittad person.
Om druidernas inre organisation veta vi knapt mer, än
att de hade en högste föreståndare, vald för lifstiden. Efter
hans död utsågs den värdigaste till hans efterträdare;
funnos flere kandidater, afgjordes valet genom omröstning
eller — vapen.
Den romerska eröfringen och i ännu högre grad den
romerska civilisationen gjorde snart slut på druidernas
inflytande. De förlorade sina privilegier: skattefrihet och
domsrätt; deras rika tempelskatter hade Cæsar redan
tillgodogjort sig. Så småningom sammansmälte också den
galliska religionen med den romerska. Att våldsamt utrota den
låg ej i den romerska statskonstens anda. Ett och annat
uttryck hos klassiska författare synes visserligen innebära
något dylikt; men detta kan ej gärna betyda annat, än att
sådana afskyvärda utväxter på keltiska religionen som
människooffer förbjödos, och att druidernas privilegier upphäfdes.
Samma politik således som den engelsmännen följa i
Ostindien, då de väl i allmänhet tolerera brahmanernas religion,
men förbjuda sådana gräsligheter som enkornas
uppbrännande på de aflidna männens bål.
Men äfven om druidismen sjönk mera för inre svaghet
än yttre tryck, kunna vi lätt förstå att druiderna under
kejsartiden skulle med saknad erinra sig de gamla goda
tiderna. Nog hände det väl, att en och annan bonde kom
i tysthet med sin offergåfva och anlitade deras bemedling för
att blifva frisk eller få vackert väder, men med deras glans
och makt var det oåterkalleligen slut. Endast en gång gjorde
de ett fruktlöst försök att återvinna den genom att kraftigt
understödja ett germanskt-galliskt uppror mot slutet af
sextio-talet e. K. Då profeterade de också, att herraväldet
öfver världen skulle öfvergå till de transalpinska folken, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
