Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rent hjärta fans alltid förhoppning att få skåda den, om
det ståndaktigt utstått denna världens pröfningar.
Men hvem hade väl då rätt att hysa större
förhoppningar än denne konung Artur, som så tappert bekämpat
hedningarna och fört ett så fläckfritt lif, och därnäst hans
riddare i samma mån som de liknat honom. Så kommo
Riddarnas af det runda bordet äfventyrliga bragder att röra
sig kring ett andligt mål: sökandet efter grälen.
I nödens dagar skulle Artur åter uppträda bland sitt
folk. Stod icke denna hans väntade återkomst i samband
med gralens? Och då var det ju också naturligt, att man
borde söka den store konungens hvilostad i det kloster, dit
Josef medfört sin dyrbara skatt. Den som söker han finner,
och så »fann» abboten i Glastonbury år 1189 inom klostrets
område trenne stora grafvar, som inneslöto Arturs, hans
drottning Guineveres och systersonen Gawains lik. På
Arturs kista stod uttryckligen »Hic jacet sepultus rex
inclitus Arturius in insula Avalonia» (Här ligger den
berömde konung Artur begrafven på ön Avalon). Och behöfdes
ytterligare bevis, så påpekades, att benranglet i denna kista
var så ovanligt stort, att det blott kunnat tillhöra en så
utomordentlig man som Artur, och det kvinliga likets
fagergula lockar kunde ej gärna ha tillhört någon annan än
Guinevere. Så sammansatte medeltidsfantasien af sagor och
legender, af vidskeplighet och bedrägeri denna sagocykel,
som utgående från England och Frankrike spred sig öfver
hela Europa, ända upp till den höga norden. I våra dagar
har den samma blifvit på ett mästerligt sätt behandlad af
Tennyson i »Idylls of the King». Dock är att märka,
att denne skald, låt vara med fullaste rätt, gifvit sina hjältar
en vida mera idealisk prägel än de fingo af medeltidens
trubadurer och romanförfattare. Hos honom är Lancelots
kärlek till drottningen skäligen platonisk, medan efter medeltida
berättelser Lancelot vid sitt sista möte med drottningen
söker med våld tränga sig in i hennes rum. Till och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
