Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den nyare kommunismen
- Vederläggning av Marxismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är ock känt, att, då konungen, på anmodan av andra
riksdagspartier, uppdrog åt Branting att bilda regering, då
socialdemokraterna blivit ett stort parti i riksdagen, gjorde
den betingelsen, att ingen specifik socialistpunkt upptogs på
regeringsprogrammet. Någon antydan på kommunistiskt
samhällsskick gjordes ej heller.
Socialdemokraterna ha med tiden väsentligen blivit
demokrater rätt och slätt med nästan samma program som det
gamla liberala demokratiska partiet. De äro fiender till
kommunisterna, ha inga förbindelser med Moskvas bolsjeviker,
och de äro inga fosterlandsförrädare.
*
Kommunisterna ha efter den Leninska revolutionen i
november 1917 överallt framträtt mera aktivt i sin propaganda
och blivit samhällsomstörtare, lydande order från Moskva
och mottagande pengar från Moskvabolsjevikerna till hjälp
för revolutionära rörelser.
De ha bildat hundramannagrupper, ha uniformer, samla
vapen och utföra militära övningar. Bland regementena
sprida de upproriska flygblad och uppträda i övrigt som
revolutionsmakare, särskilt bland ungdomar, och man har
här på möten hört sådana, som käckt kallat sig »vi
bolsjeviker». Många gånger ha de stått bakom strejker och
blockader, som blivit långvariga och ödeläggande genom rysk
hjälp, överallt i Europa arbeta de för världsrevolutionen,
Lenins mål, och vi ha sett, hurusom Preussen, Bayern, Ungern
och Finland kort efter novemberrevolutionen i Ryssland
hemsöktes av fruktansvärda revolutioner, med hjälp av
bolsjeviker.
Vederläggning av Marxismen.
Sedan Marx särskilt två slag av värden i varje vara,
nämligen bruksvärdet, som bestämmes av varans nytta eller de
mänskliga behoven, och bytesvärdet, eller det växlande
förhållande, vari varor av olika slag utbytas mot varandra,
uppställde han frågan: Vilken är den för alla varor
gemensamma egenskapen, som anger måttet för deras bytesvärde? Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:23:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/omkomm/0008.html
