Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vederläggning av Marxismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minsta möjliga belopp nedtryckt arbetslön, som endast
räcker till det allra nödvändigaste, och ränta eller övervärde
tillfaller jord- eller kapitalägaren därigenom, att arbetarnas
arbete frambringar mera än vad deras livsuppehälle fordrar.
Att sålunda lägga beslag på hela återstoden av arbetsvinsten
är, säger Marx, en upprörande orättvisa, det är en
systematisk utplundring av den fattige genom den rike. Kapitalisten
arbetar icke själv, enligt Marx, han sysselsätter endast den
avlönade arbetaren och betalar såsom lön salupriset på hans
arbetskraft, vars värde bestämmes efter tid och
ansträngning.
Fabrikanten får sin vinst genom andras obetalda arbete,
och detta utgör, säger Marx vidare, hemligheten i kapitalets
självförökning. Marx glömmer allt jämt, att andra faktorer
än arbetarnas arbete bidraga att skapa bytesvärden och
kapital.
Att överarbete utprässas av arbetarna i otaliga fall, är
visst och sant, och Marx har med rätta framhållit
spörsmålet om arbetsdagens längd såsom ett det viktigaste i
arbetarefrågan. Men häri har han blott fullföljt vad andra långt
förut uttalat.
Vad nu beträffar arbetets avkastning, som enligt
Rodbertus och Marx skulle tillfalla kapitalisten utan eget arbete och
endast skulle vara produkten av arbetarnas arbete, och detta
övervärde, som endast borde tillfalla arbetarna, så må man
väl undra, hur det är möjligt att lämna ur räkningen, att det
fordras förmågor att leda en affär eller en tillvärkning, att
köpa råmaterial, att sälja varan o. s. v., som måste betalas
av det s. k. övervärdet; att detta dock till stor del går åt för
uppfinnares och ingenjörers räkning, för räntan å
förlagskapitalet, för slitning av maskiner och värktyg, för
beskattningen (som bidrager till fyllande av statens, kommunens
och det andliga livets behov) för agenter, mellanhänder,
annonser, transport, magasinhyra, ompackning m. m. Här bör
erinras, att en mängd arbetare härvid också få en del av det
s. k. övervärdet och ej endast kapitalisten och högre
funktionärer, som ej utföra kroppsarbete.
En del av det s. k. övervärdet är sålunda aldrig något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
