- Project Runeberg -  Om kommunismen, dess villfarelser och faror /
13

(1931) [MARC] Author: Anton Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vederläggning av Marxismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

praktiska liv då vilade på besittning av jordegendom, kunde
handel och industri ej vinna synnerlig utsträckning och drevs
åkerbruket aldrig med beräkning på en större marknad,
varför ock ekonomien var improduktiv. På medeltidens
senare period kommo genom en följd av omständigheter —
korstågen, städernas uppkomst, livegenskapens upphävande
o. s. v. — stormännens egendomar att till stor del
överflyttas på de industriidkande klasserna, frigörelsen av de
livegna framkallade företagsamhet i handel och hantvärkerier
samt medförde samlande av nya kapital. Dessa gåvo
synnerlig fart åt handeln genom införande av lyxartiklar och
förbättrade industrialster från främmande trakter,
befordrade skeppsbyggeriet och frakttransporten samt en mängd
industrigrenar, som voro bestämda för utländsk försäljning,
bearbetning av främmande råmaterial o. s. v. En ny
kapitalistklass
uppkom sålunda på helt naturligt sätt och utan
våld, och vi få ej förglömma, att denna till stor del
utgjordes av tidigare arbetare, livegna och fria.

Huru stora kapital bildats av ursprungligen fattiga män
genom uppfinnare-geni i förening med ihärdighet, därpå
finnas många exempel från nyare tiden. Bomullsspinneriets
egentlige fader, engelsmannen R. Arkwright, som hade att
kämpa med många motgångar, blev så rik genom sina
maskiner att han vid sin död (1792) efterlämnade 9 millioner
kronor. Ångmaskinens slutlige uppfinnare, skotten J. Watt (d.
1819), vilken liksom den förre började med två tomma
händer, blev ock en rik man, såsom delägare i den stora
Sohofabriken nära Birmingham.

*



Jag vill här anföra ytterligare några exempel rörande
svenskar, dem jag personligen känner till.

En 20-årig skrädderiarbetare från Småland utvandrade
till N. Amerika, där han snart genom sparsamhet, flit och
företagsamhet etablerade egen affär, där slutligen ett 20-tal
arbetare voro anställda. Efter 6 år återkom han till
hembygden med ett förvärvat kapital på 30,000 kr. och köpte därför
en liten lantegendom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:23:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omkomm/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free