Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
må vår öfvérhet, att genom lagstadgande göra slut
på det slcändliga hästslagteri, som i smyg bedrifves
i hufvudstaden, der hundradetals sjuka och utmagrade
hästar årligen slås ihjäl och efter hvilka
köttet sedan utprånglas i tysthet.
Till Sveriges och. Norriges Konung
Carl XV,
Eders Majestät!
Då hvarje oegennyttigt bemödande, att gagna
det allmänna, alltid blifvit omfattadt af Svensk
Konungs ynnest och välvilja, vågar jag, hvilken
gjort mera, än någon annan Svensk man, för utrotandet
af den förnuftsvidriga fördomen mot hästkötts
ätande, påkalla min Konungs benägna och
nådiga uppmärksamhet för det af mig i hufvudstaden
anlagda hästslagteri. I min ringhet har
jag uppbjudit allt, som stått inom omfånget af min
inskränkta förmåga, för att i min verkningskrets
och sjelfvalda kall söka gagna mitt fädernesland
och civilisationens befrämjande, men då Sveriges
lagar icke innehålla ett ord om hästslagteri och
hvad dermed eger gemenskap, torde jag underdånigast
få anföra hvad i andra länder, som t. ex.
Danmark, i lagstiftningsväg blifvit gjordt för denna
vigtiga sak.
Under den 31 Januari 1794 utfärdade Konung
Christian VII en förordning, i hvars 2 och
3 § påbjöds: ”att om en tjenare nekar vara husbonden
behjelplig, att draga huden af ett dödadt,
hästkreatur skall husbonden genast kalla tvenne af
sina grannar till sig, och i deras närvaro sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
