Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars område vi nu beträda; oeh genom delta
ingripande fullbordar hon silt förstörande värf, så vida
inga motståndskrafter finnas att uppbjuda.
Och hvarifrån erhåller hon sin tillvarelse?
Liksom der, så jemväl här ifrån nutidens djupaste
arf-och verksynd, en falsk p ers o ni i gh e t s- p r i n c i p ,
som inom bägge kretsarna leder till sjelfvisk
sub-j e c t i t i s ni, — om än här i mera förenadt skick,
under förnämare och glansfullare former. Utan
sjeliFör-sakclse är man lika mycket ursländsatt lill sannt
omdöme, som till skön skapelse oeh hvarje god gerning.
Men samma motvilja att underkasta sig
sjelfförsakel-sens bud, hvilken vi nogsamt skönja i så många andra
tids-företeelser, är redan i full fart, att omskapa äfven
den högre Kritiken till hvad Dalin kallade "ett rofdjur,
ett agg, en förargelse, cl t väderprat och en dårskap*)".
Så att hon, jemväl då hon icke frainslicker
rofdjurs-klorna, eller är nog artig alt lata dem blott lindrigt
klösa, dock mer och mer sällan förnekar sig det nöje,
att åtminstone — ofta med utsöktaste vältalighet —
"prata i vädret".
Hvar möta oss alltså de högre yttringarna af
denna (i slik mening) subjectiva — eller åt en falsk oeh
sjelfvisk subjeetivisin hängifna — Kritik, som
(vanligen) ej litet bröstar sig öfver sitt sätt alt bedrifva sitt
yrke? I sjelfva verket allestädes, der granskaren, i
*) Se sid. 4ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
