Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
02
att alla trestafviga ord, hvilka ej hörjas ined be eileei*
för, böra förkastas — doek med undantag af "Gudim-
na" och "Grefvinna"; att verser utan rimslut äro -
döda, och derföre kunna älskas blott af Poesiens
hsa-tare; att alla svenska versslag måste fördenskull vaira
rimmade, och äro till antalet rätteligen nio; att
författaren anmärkt endast de versslag, "som äro i barns
smak; emedan de öfriga lätt kunna umbäras". Och sså
vidare. Det förutgående theoretiska angifvande! af dde
särskilda ska Id skåps-arter na svarar deremot. Sina
rre-glor säger han sig hafva lärt af Horatius, Boileauu,
De la Mötte och Voltaire.
Ungefär med lika grundlighet, men med en redaan
fullmognare fransyskhet, undervisade och agade Huu
-din och Ristell: den förre i sin
"Vitterhetss-Journal" (1777); den sednare i sin "Vi
tterhetss-och Gransknings-Journal för år 1778". ViTäl
ägde vissa af de föreskrifter, som hos den tidens
Grann-skare förekomma oss dels halfrigtiga, dels ytterst
trri-viala, sina giltiga anledningar i en mängd både äldnre
och samtida vitterhets-försök, och voro således ddä
ännu nödvändiga. Så t. ex. budet, att "icke lata flerra
än tvenne masculina eller feminina verser omedelbanrt
följa på hvarandra"; så ifrandet mot den af så
månn-gen åberopade licentia poelica, eller hvad äfven
plä[ä-gade kallas "poetiska tillåteligheter": man påminne sijig
blott, i förra fallet, slika förfärliga långsläpigheterr,
som Spegels "Guds Verk och Hvila", eller Geislerrs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
