Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Var käns inflytande på-svenska vitterheten icke liteM*
och af flerfaldig art; hvarvid särskildt hör nämnas, nitt
han var Skalden Oxenstj ernås lärare. Om harms
egna skaldegàfvor bär det ännu ej förgätna Odet
öif-ver Motgång ("Hur länge skall stormen då räcka?"")
jett förmånligt vittnesbörd; ock hans definition pä Veers
är bättre, än alla i hans samtid brukliga, dà han ka.il*
lar den:
<
( wEn ljuflig sammanklang af ord,
Som, midt emellan tal och sjunga,
* Är i dftn närmsta likhet gjftrd
Af sång för öra, dans för tung»’\
Men det är egentligen hans Recensioner, som här ann*
gå oss; och dessa voro i Sverige de första, som åsyyf-
tade att åt den vittra granskningen gifva en i någcon
högre mening vetenskaplig grund och halt, men oeksàå,
dymedelst, en strängare karakter. Det väl skrifnna
MTal om Skaldekonsten", som ban 1701 höll iiin-
för den i Upsala Studerande Vestmanlands och Daala
Nationen, är märkvärdigt genom de aningar om ten
mera upphöjd åsigt, som der framblicka. Man skönjqer
der, att han icke stannat vid Boileau och ßattenax;
ban hade lärt känna Bauingarten, och flera andra af
den tidens tyska tänkare. Vackrare kan ingen antyc/da
Skaldekonstens ursprung, än med Bergklints ord i nysss-
nämnda Tal: "Oaktadt de trånga gränsor, gom iiin-
skränka vår insigt, uppstrålar dock stundom någgot
högt i våra tankar, och vi tyckas likasom se någgot
uppvälla af ådrorna i den källan, som flyter af iddel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
