Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
RegnI r s i lidskriften "S venska Parnasscn" (i784
—80); till hvilken ock Bergklint lemnade bidrag.
Skillnaden ligger i olikheten mellan personerna, men
foga i sjelfva saken. Måhända var i Bergklint, från
begynnelsen, ett större mått af poet, än i Regnér;
deremot synes denne varit den förre öfverlägsen i
humanistisk lärdom. Regnér ägde, liksom af Greklands
och Roms vitterhet, så äfven af Italiens, Englands och
Tysklands, en kännedom, som var utomordentlig i en
tid, der öfverhufvud, utom några latinska auctorer,
ingen annan vitterhet studerades, än den Fransyska. Det
allmänna kritiska sträfvandet var hos Bergklint och
Regnér likartadt; men antog hos den sednare ett
mindre modigt och afgörande lynne. Det må alltid sägas
till ""Svenska Parnassens" beröm, att den ville, med
upprigligaste kärlek för Vitterheten i allmänhet och
särskildt den fosterländska, vara en tidskrift enkom
egnad åt dennas befrämjande; och ögonskenligt är,
alt dess utgifvare ämnade, så i urvalet af der
upptagna poemer, som i afhandlingar och recensioner, gå
lill väga noggrannare och grundligare, än eljest i hans
samtid var sedvanligt. Om hans bemödanden i sednare
afseendet vittna framförallt de bägge artiklar med
öfverskrift "Ästhetik" och "Ästhelisk", dem ban lät
införa i första häftet af Gjörwells "Svenska Encyclopedie".
Dessa termer, som antydde en egen — och i egentlig
betydelse vetenskaplig — kunskapsart om det Sköna,
voro dittills knappt hörda i Sverige hvarest inan nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
