Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
hermes sinnlighet, hennes lidelser", och "således verkar
enodast inom inbildningen och känslan"; att han, "länd
af alstringsbegäret, jagad af nya påträngande känslor
attt med hastiga steg gcnomstürta sitt ämne, får
ska-pai uttryck, som, föraktande den omständliga sann
ingerois tröga, analytiska gång, men lyckliga för denni
lifliligare känslokraft, med sin sjelfsvåldigare ordfognhig,
sinn tillfälliga (?) nummer skulle i andra fäll, granskade
af tänkarens öga, sakna både tydlighet, precision, renhet
occh framförallt noghet"; att "del gifves ett allmänt
fuJilt, ett allestädes att förkasta, — men att till och
mocd all skönhet i naturen upphör alt vara skön, då
deen Hyttas ur sitt rum"; alt "allt fullkomligt blifver
feil, då det nyttjas i falsk ordning, eller motsäger sitt
änndamål"; att det således är nödigt alt dömma allt
effler sin art, ocli hvarje verk efter sin afsigt. (Alt
deetta sista likväl esomoftast uraktlåts, blef iiosiom af
Tfhorild bittert förebrådt). Det är sannolikt, att
äf-vecn den uppsats "o m skadan af cn uteslut a 11 d c
S»mak", der de sist anförda frisimiiga utlåtelserna
fö-reekomma, är af elt sednare datum. "Hvarföre",
ulrö-paar ban der, "frågar man ej Naturen? Af dess
oräk-neeliffa alster har det ena mera skönhet och
fullkorn-lhighet än det andra; men allt är skönt i sid
förhål-laande, allt fullkomligt i sitt ändamål. It o sen äger ej
gi;ranens höjd, icke heller granen blommans behag.
{Hvilken vågar ni väl fördömma"?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
