Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
nätmuia sättet maktpåliggande "i synnerhet hos en
nation, hvars natur det icke synes vara att lätteligen
hänryekas, och som, — af tvenne nästan
oöfvervin-nerliga svårigheter, — ändå lättare begriper ett
fel, än känner en skonhet". Ett omdöme, hvars
sanning, tyvärr, ej kan nekas; om ej i följd af en
illusion genom de "med tröghet omvexlande
hetsigheter", soin (enligt Ehrensvärds bekanta definition)
utgöra Svenskheten. Det sammanhänger äfven med ett
annat, som står att liisa i en af Leopolds sednare
skrifter *), och som i sjelfva verket är ett corollarium af
Ehrensvärds: "I vårt land dömmes allting mcrändels
O
blott efter ensidiga väckelser, eller gör man sig ej ens
mödan att hafva ett omdöme. Så att hos oss, hvem
som uttänker eller utför något, vanligen måste hålla
till godo, att antingen hafva passionen till
domare, eller att knappast finna någon". Det ena är
en högljudd proscription; det andra en tyst**).
Såsom ett bevis, alt Leopold ännu år 178a var
en person, som af den rättrognaste oeh correctaste
Smaken misstänktes för revolutionära tänkesätt, må
anföras, att Regnér i sin "Svenska Parnass" fann sig
böra mot honom taga Gyllenborg i försvar; och
dervid sade honom vara "en qvick, men stundom förha-
"Bref i anledning af Acerbis Resa". (B. V af
de Saml. Skrifterna).
**) Expcrti novimus! — För den "tysta proseriptionen"
synes vårt sednaste arLete ("Svenska Siare oeh Skalder") vara
utkoi’idt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
