Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
ville Gustaf 111, fastän ogillande den (i monarkens
tycke) nog obändiga naturalismen både af hans
diktlära och statslära, likväl, af opartisk aktning för hans
snille, närma till sig, och omfatta med vedermälen af
ynnest. Men denne, oaktadt sin verkliga och varma
tillgifvenhet för sin "glada ungdoms Konung" (såsom
ban sedermera, i ett skaldebref af år 1806, kallade
honom), sköt dem ifrån sig i en ynglingstrotsig
sjelf-ständighetskänsla, och bibehöll oförändradt sin
litterära ställning af opponent och reformator. Af dessa
omständigheter, sammanlagda, hvad annat måste följa,
än att klyftan mellan honom och Leopold snart
vidgades till ett för alltid åtskiljande evalg? eller att det
band, som förenat dem, ändtligen helt och hållet
sön-derbrast? Leopolds Inträdes-Tal i Svenska Akademien
— onekligen det redbaraste och tankerikaste af alla
de äldsta inträdestalen i detta samfund — innehåller
alltredan en polemisk målning på "utsväfvande snillen",
hvilken omisskännligt syftar på Thorild: men den är
här ännu en halft beslöjad, och halft berömmande.
Der erkännes t. ex. att sådana författare kunna äga
"nästan alla egenskaper af snille, utom den att styra
och bruka det"; att "deras stil saknar ej glans, kraft
och träffande drag"; att "de uppsvinga sig någongång
verkligen på eldsvingar", o. s. v. Också rigtade
Thorild, ännu år 1702, sin ryktbara skrift "Kritik
öfver Kritiker, med utkast till en Lagstiftning
i Snillets verld", så hufvudsaklig^ mot Kellgren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
