Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Skönas uttryck, kan bringas under vissa reglor, af sådan
beskaffenhet att konstnären, genom öfning efter dem,
kan vinna en färdighet i att nyttja det. Ilan
framställer skönhets-uttryckets olika natur såsom
den orsak, som gör alt den sköna konsten måste
utgrena sig i flera särskilda konster, ehuru den, i
afseende på förmågan att alstra det sköna i
föreställningarna, är i allmänhet öfverallt densamma; och då
ban derefter kommer till Skaldekonstens egenskap, att
äga sitt uttryck i språket, angifver han huru
tankarna och begi •eppen, hvilkas allmänna ullryck
språket är, kunna i Skaldekonsten antaga en skön form.
Detta sker nämligen dels derigenom, att begreppen
äro sådana, som gifva de sköna föreställningarnas a t
-tributer; dels derigenom, att en följd af tankar och
begrepp erhåller formen af ett helt, som är, ej ett
logiskt eller systematiskt belt, men ett poetiskt.
Men af allt delta kan lätt inses, att det Sköna
hvarken skulle kunna gifvas genom inbildningskraften, eller
få ett bestämdt uttryck, om det ej kunde föreställas
såsom i ett verkligt eller möjligt object i Naturen,
hvarvid det häftade (emedan föreställningar af hvad
slag som helst alltid förutsätta ett object). Deraf
bringas han, att nu fatta i sigte den tidens begrepp
om Natur-imitation; och yttrar sig:
"Ehuru ett object ej kan tänkas annorlunda, än
såsom hörande till en Natur, följer likväl deraf
alldo-lcs icke, att den skona konsten består i en imitation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
