Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i;; 9
någon idealisk t föreställd sinnesförfattning hos
menniskan eller hos fritt verkande varelser öfver henne,
dem vi dock i deras fria handlingssätt ej kunna tänka
annorlunda, än efter ett ideal af en på visst sätt
mo-dificerad inenniskonatur. Det moraliska interessct måste
nödvändigt, om också på ett indirect sätt, förenas
ined det ästhetiska. Deraf äger Skaldekonsten äfven
egentligen att sysselsätta sig med Menniskan, hennes
passioner och karakterer, hennes möjliga eller
verkliga öden, med hvilka det idealiska hebaget och
sjelfva uttryckets skönhet måste förenas. Vrede,
hämndgirighet, sjelfva fegheten med listens och förräderiets
låghet, kunna så väl, som dygden, fä denna idealiska
skönhet; och äfven lättare, än dygden i sin
fullkomlighet, emedan denna sjelf är ett ideal, men ej
inbildningskraftens, utan förnuftets. . . . Snillet kan derföre
väckas till verksamhet genom studerandet, eller en
med reflexion förbunden åskådning af sköna mönster;
men ej, såsom färdigheten i en mechanisk konst,
för-värfvas efter reglor; det kan ej erkänna några högre
reglor, än dem det hämtat af sig sjelft. . . . Snillets
förmåga är skapande, ej imiterande; och det
gifves ett ädlare begrepp om Skaldekonsten, än att den
består i en mer eller mindre fullkomlig: härmning".
CJ aj
Det, som i det följande af denna recension yttras
med särskild hänsyn till Gyllenborgs poem, innehåller
visserligen — till en del — frikostigare loford öfver
både det oeh i allmänhet Gyllenborgs skaldevärde, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
