Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Om sjelfva maneret af Höijers Recensioner torde
böra tilläggas, att det ansluter sig närmast till det
Tyska; ocb få vi härvid påminna om den skildring af
detta, som i en föregående afdelning*) blef framställd.
Slik lutning åt det tyska maneret var en nödvändig följd
af sakernas ocb omständigheternas natur. Genom den
gåfvo de initiativet till alla de företeelser af grundlig
(eller åtminstone till grundlighet syftande) granskning,
som i Sveriges sednare Litteratur-Tidningar och andra lit-
O ö
terära tidskrifter visat sig. Förstås, att det var blott
de bästa, de utmärktaste tyska recensioners maner, som
Höijer lät inverka på danandet af sitt eget. Hans
svenska lynne röjer sig dock tillfyllest i en viss större
nykterhet (stundom drifven ända till torrhet), äfvensom i
en viss större sorgfällighet om hushållning med ord,
om logisk precision och plana meningar. Det är föröfrigt
ej utan, att ju dervid äfven det fransyska maneret
föresväfvade honom såsom något, hvars egenskaper man
borde bemäktiga sig till en viss grad; han trodde, att
grundligheten skulle derpå snarare vinna än förlora.
Ej annorlunda, än i förbigående; hafva vi här
betraktat Höijer såsom Philosoph öfver det Sköna och
Vittra. Han angick oss här egentligen blott så långt,
som han sjelf var, i någon mån, idkare deraf; eller,
såsom kritisk skipare af Skönhetens ocb Konstens lagar^
genom vittra granskningar omedelbart ingrep i den
fosterländska skaldekonstens och vältalighetens utveek*
») Se iidd. 88 o. ftlj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
