Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lapplands naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon anledning; snarare då, menar han, af svenska ordet lapp, finska
låppu — lapp hvarmed man lagar kläder, eller af läppa, som man
i Norrland kallar flädermöss, eller af löpa, det ”gör honom lika
mycket”. P. Læstadius anser (II, sid. 476) namnet sannolikast härledas
af lapa, lappa, = bergsklyfta, hvadan Lappar skulle beteckna
”bergsfolket, klippans söner, jordhålornas folk”. Fjellner och Skogman tro ordet
komma af det finska lappaa = flytta fram och åter. Ihre
(Glossarium) härleder det från det gotiska lopp, lupp, lof, hvilket betyder
förgift, af det skäl att Lapparne ansågos bruka förgiftningar och trolldom;
leppotet betyder i lapskan ställa sig in, förtrolla. Hvad förgiftningar
angår skulle det vara af interesse att veta hvar Lapparne beskyllas
för sådana.
Men jemte dessa härledningar, hvilka blifvit anförda för att tjena
såsom exempel på beskaffenheten af flertalet sådana, förekommer
redan hos Tornæus en, som synes häntyda på det rätta. ”Likare är
det”, säger han, ”at de skola nämde vara af det finska ordet lappa,
det är ett slut eller en ända på något; likasom desse vore ändan, slutet,
det allra yttersta af allt folk, som de nordiska orterna bebo”. Till
denna åsigt ansluter sig äfven i viss mon Scheffer (sid. 4—5), ehuru
han vill tolka namnet såsom betecknande flykting. Ännu bestämdare
är Lehrberg, hvilken (sid. 220) från Origg. Livoniæ anför en
berättelse af två rigiske missionärer, hvilka år 1220 färdades genom Estland
samt derefter begåfvo sig till Lappegunda, den yttersta provinsen
mot Vironia. Gunda eller kunda betyder på finska distrikt, område
och lappe, lappa, = ytterst. Castrén utvecklar (V, 5—7) saken
ytterligare och bättre. Det lapska ordet loap, laptem eller låpto, efter
olika dialekter, betyder ända, slut; omplanteradt i finska språket blir
det efter vanlig analogi lappi. Det var väl i början en beteckning
på den yttersta norden; ”men till följe af den gängse föreställningen,
att ett folk är desto råare, ju högre upp i norden det är bosatt, och
emedan de sydligare bosatte Lapparne i sjelfva verket tidigare
kommit i besittning af kristendom och yttre civilisation, än deras
nordligare bröder, så öfvergick ordet hos de förre så småningom till att
beteckna råhet, och begagnades såsom ett smädeord för de nordligare
Lapparne”. Så kallar än i dag Enare-bon de på fjällen vistande
samslägtingarne för Lappar, under det han förnekar sig vara sådan. "De
kunna icke", säger han, "läsa uti bok, begå aldrig nattvarden, gå ej i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
