Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmän skildring af Lapparnes lefnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 ny hygoa ilk-lappar.
Så hafva flera nybyggen uppstått förr (P. Laestadius, I, 50) och uppstå
väl ännu, ehuru de flesta nu för tiden anläggas af Svenskar, eller,
såsom händelsen är i Sorsele, af sådana köpas, då det visar sig att de
nvbyggen anläggande Lapparne icke kunna sköta dem*).
Ligger nu Nybyggare-lappens kåta i stråkvägen för Nomad-lapparne
och lyckas han ingifva förtroende, blir hans kåta en vigtig punkt. Han
förfärdigar korgar, trädkärl och redskap af flera slag, hvilka han
afsätter. till de förbi flyttande Fjäll-lapparne, som hafva mindre färdighet
och tid till sådana arbeten. Der finnes alltid sådant att få, åtminstone på
beställning, och de vandrande Lapparne uppsöka honom redan af detta
skäl. Men andra skäl gifvas äfven. Nomaderne få nämligen vid hans
hem en nederlagsplats för de effekter, hvilka de icke vilja eller kunna
föra med sig på sina flyttningar. Kring honom bygga de derföre bodar,
hvarest de förvara sina vinter-don, sina bästa kläder och redskap samt
sina dyrbarheter, ty i visthuset på kyrkoplatsen är icke samma säkerhet
som här. De qvarlemna derstädes äfven icke sällan gamla och
orkeslösa personer och barn mot en vedergällning, hvilken ofta består deri
att Lappen medtager nybyggarens renar till vård, hvilket vanligen
kallas "sytning". Mellan nybyggare och Lapp sker vänligt utbyte af
hvarderas arbets-produkter. Stundom sällar sig en eller annan slägting
till den förste nybyggaren, eller någon gammal hedersman till
Fjäll-eller Skogs-lapp slår sig ner der för att njuta ro på gamla dagar, och
på detta sätt kunna riktiga kolonier uppstå, grundvalar för kommande
byar, om platsen ligger så långt ned mot kusten.
Sak samma om nybyggaren är svensk. (Se t. ex. P. Læstadius, I,
sid. 8*21.) Giftermål ega då någon gång mm mellan nybyggaren och
någon lappqvinna, hvilket naturligtvis än mera befäster vänskapen.
Det är företrädesvis desse nybyggare, jemte ren-egande bönder, prester
och embetsmän, som till skötsel utlemna sina djur åt Lappar, och man
klagar, må hända icke utan skäl, att bönderne dervid blifva rike,
Lappen der imot utarmad; de senare kategorierna af ren-egare (prester och
embetsmän) vinna, till följe af deras större humanitet, på sådant
ren-egande icke annat än att de slippa köpa sitt renkött.
’) Derstädes är nämligen, som vi i Ammamils (Gantsträsk) hörde omtalas i en samling
Svenskar och Lappar, vanligt att Lappar upptaga det ena nybygget efter det andra längs
Vindeln samt vid sjöar i dess granskap. När de haft dem en tid, under frihetsåren, och
icke fullgjort sina åligganden — ty Lappen kan sällan i första generationen blifva
åkerbrukare — öfvergå nybyggena i svenska händer, men Lappen säger då att han uttränges
af Svensken!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
