Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmän skildring af Lapparnes lefnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 tär-fiiyttninuarne.
Vid lapp-gränsen qvarblifver Lappen till senare hälften af april.
Då ligger ännu snön qvar der nere, och än mera uppe bland fjällen.
Dock: värmen stiger; om dagarna smältor snön på ytan, men får ännu
under nätterna skare (tjarva). Af denna begagnar sig nu Lappen och
ilar med skyndsamhet upp åt dalarna. Han gifver sig icke tid att slå
upp sin kåta, ntan hvilar under dagen så godt han kan, i sin släde
eller pä snön, färdas der imot om natten. 1 början af maj är han åter
vid sitt höstviste, hvarest han på hösten i njallan qvarlemnat sin
vårkost (kitan-åse).
Detta är det vanliga sättet för Fjäll-lapparnes vandringar till och
från fjällen. Men många variationer gifvas. Så t. ex. hafva under
1869—1871 års vintrar, en del Lule Lappar på fjällen qvarlemnat sina
renar hela vintern, emedan skogen afbrunnit pä större delen af de land
dem de under vintern skulle bebo. Detta var möjligt, emedan vintrarne
varit ganska milde och emedan vinden sopar af snön på de högre
kullarna, så att mossan blir tillgänglig för renarne. Men alltid lida de
deraf och isynnerhet är de nyfödda kalfvames vid makt hällande på våren
svårt. I Tornio lappmark är det icke alls ovanligt att Lapparne sjelfve
på detta sätt dväljas på fjällen. De medföra dit näfver och furustickor
att tända elden; till bränsle ha de i bästa fall vide, eljest rip-ris och
ljung, hvilka, klädda med tumstjockt islager, tinas vid elden, allt som
de behöfvas för dennas underhåll (Fjellner).
Fjäll-lappen i allmänhet hvarken fiskar eller jagar under sitt
vistande på fjällen, och endast helt litet höst och vår. Detta blott de
förmögnare, som hafva flera fullvuxna, renarna vaktande barn, eller
kunna hafva råd att hålla sig vallhjon och derigenom vinna tid till
sådana för dem mindre vigtiga sysselsättningar. Renens skötsel och vård
upptager eljest i allmänhet Fjäll-lappens tid fullständigt; hjorden måste
drifvas och vaktas allt jemt. Blott ibland höst och vår, då frid är för
vargen, eller soin det på lapska heter: alas, kunna renarne släppas lösa
för en kort tid; vid den förra årstiden hålla de sig gerna beskedligt
kring vistet; vid den senare åter löpa de på kända stigar i förväg upp
ät fjällen, af gammal vana och i viss mon äfven för att undfly hetta
och mygg. Under vintern jaga dock de yngre Fjäll-lapparne varg och
björn, både för att skydda hjordarna och för den stora inkomst som
af björnens fallande kan vinnas: 50 r:dr i skottpenningar, lika mycket
eller mera för skinnet, och dessutom köttet till föda; kunna de der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
